-varning är deppig och ful och usch läs ej-

 

att se mamma skaka i hela kroppen av smärta, och jag står helt hjälplöst bredvid kan nog vara det jobbigaste jag någonsin varit med om i hela mitt liv.

att inte veta vad jag kan göra för att smärtan ska försvinna.

att se henne försöka visa att "bry dig inte om mig. jag mår bra".

jag pallar verkligen inte det här.

jag mår så jävla jävla jävla dåligt när jag ser mamma såhär.

jag vill bara att det ska försvinna, den här smärtan, den här plågan.

varför kan inte mamma få må bra varför varför varför måste hon få så ont för.

vadfan.

inte rättvist.

hon har inte gjort sig förtjänt av detta.

ge sådan här smärta till någon jävla seriemördare eller typ en ond diktator eller något sådant vadfan.

jag är så trött.

så trött på att vara orolig och må dåligt.

trött på att ge energi till att undra hur mamma mår.

fan vad självisk jag låter.

förlåt.

förlåt verkligen. 

 

är det hemskt av mig att tänka att detta är nog den största anledningen till varför jag vill bort från sverige?
för att jag vill komma bort från den här smärtan och oron och paniken. 

 

förlåt.

förlåt verkligen.